Jag har sagt till mig själv att jag bara ska ha trevligt och inte tänka efter så jävla mycket. Jag försöker ändå påminna mig själv (precis hela tiden), för att inte tappa fotfästet helt. Är nog inte beredd för tankar, men tänker att jag kunde ha varit mer passionerad och visat vad jag går för. Nu har jag satt mig i någon slag spiral som jag inte förstår mig på, men som jag ändå kallar okomplicerad. Bäst är nog att bara lägga allt på hyllan ett litet litet tag, några dagar eller så. Diska, dansa, duscha och sätta sig med en bok i solen. Så ska det va! Kanske behöver jag fejka ett leende. Men vadfan, det har man ju lyckats med förut så..