det är nog dumt att försöka bygga vidare på någonting genom att vara sentimental, då den andra parten inte har det personlighetsdraget längre. fast skönt att skratta åt kommunikationsproblemen som uppstod då, och fortfarande gör nu, precis då man insett att det bara finns ett då och ett nu. kanske lika skönt att sätta spiken i kistan, utan att döda det som kan bli annorlunda i framtiden. en vän man kan dela pizza med har jag alltid önskat. vegan cupcakes och en riktigt fin vän som fortfarande visar att de där kärleksbroarna man byggde som tidig tonåring fortfarande är starka. nya människor, planerad spontanitet och glögg. Man får heller inte glömma smågodiset. snöslask och långa promenader. ensam på platser som tidigare kännts förbjudna kan man äta vegansushi och vänta i tidigare hemsökta trappuppgångar. fast på ett nytt sätt. nackhåren reser sig inte ens. en sista kväll, en sista öl och fina samtal med någonting nytt, någonting man inte känner mer än en intensiv långhelg i berlin. falafel mitt i natten och pepparkakor och vin. det finaste är nog att jag lyckats definiera om relationen till malmö ochdet känns faktiskt som att vi kan lägga den destruktiva tiden bakom oss. jag hade nog en bra helg.