sitter här, med ansiktet på en servett och vanligt socker i magen. vill gärna förstå hur meningen skulle vara meningslösheten, men hittar inte tillbaka till den känslan (uppenbarelsen). vet inte vad som krävs av mig, och vet inte om jag siktar åt rätt håll. vet nog inte om jag siktar över huvud taget. sitter här med den du tror är jag, en gråbeige massa. snart brinner jag.